Studiebesök hos Timrå IK

Under lördagen bar det av till Timrå för 51 spelare och ledare från Gällsta IK. Dels skulle vi se det klassiska nästanderbyt mellan Timrå och Brynäs, men vi fick också höra om Timrås verksamhet och hur det är att vara spelare i Elitserien.

Innan matchen blev vi mottagna av Timrås motsvarighet till Niklas Granell, dvs deras klubbchef/VD Jonas Torines och backen Didrik Strömberg, för tillfället skadad med en bruten tumme. Vi fick t.ex. veta oss att TIK omsätter ca 90 Mkr/år och att det är lite i sammanhanget. Den klubb som omsätter mest pengar i elitserien ligger på dubbla summan och de flesta klubbarna någonstans i skiktet 130-150 Mkr per år. Gällstagänget ställde frågor, bland annat vad TIK söker när de scoutar spelare:
- Det allra viktigaste är karaktären. Det krävs uthållighet både fysiskt och psykiskt för att lyckas på elitnivå, det räcker inte med att vara talangfull och snabb med klubba och skridskor. Det gäller att skapa ett starkt lag, man måste hitta spelare som kompletterar varandra.

Didrik Strömberg berättade om sin egen karriär.
- Jag var sen i starten, alla andra var bättre än mig. Men jag gav aldrig upp. Jag hade inte talangen men jag gav mig den på att bli så bra som möjligt med de förutsättningar jag hade. Jag kämpade på i Sundsvall Hockey, så småningom blev jag bättre och bättre, fick chansen hos TIK i J20 och sedan Hockeyallsvenskan innan jag hamnade i HV71. Och nu är jag tillbaka i Timrå. Av alla de som var bättre än mig när jag började spela hockey finns det ingen som spelar på den här nivån nu. Det var absolut min vilja att utvecklas och blir bra som gjorde att jag är där jag är nu. Och jag har alltid tyckt att det varit roligt med hockey, det är nog inte minst viktigt.
Didrik fick också frågan om vem den bäste lagkamraten han haft och varför:
- Anton Wedin, kom det efter en stunds funderande. Han kan få ett helt lag med sig, han kan vända en match genom att visa vägen med sitt agerande på isen.

Och hur gick det i själva matchen? Jo Timrå vann med 6-2. Ungefär hälften i Gällstagänget åkte hem med glada miner, den andra hälften var inte lika glada. Det är faktiskt lite häftigt att vi i Gällsta lever precis på gränsen mellan Timrå och Brynäs, vi håller på olika lag men det är ändå Gällsta som går först, eller hur?

Slutligen kollade vi också en del på arenan. Vi kan konstatera att vi har en del att göra i Ice Sport Arena. Vi behöver en supporterpub, restaurang, en Jumbotron, eld och rök när spelarna åker in på isen etc. Eller skall vi vänta med det till nya hallen i Gnarps Centrum?

Stort tack till Sverker Söderström och Linnea Nilsson som organiserade resan samt till Nordanstigs kommun som bidrog ekonomiskt.

Bilden: Didrik Strömberg och Jonas Torines berättar och svarar på frågor från intresserade Gällstagetter och Gällstabockar.

Olov Söderström Sponsoransvarig